"Little things"
Kategori: Horseomaniac
Tidig morgon, dygnspass, direkt till mitt andra jobb för lite inventering. Långa två dagar, men det är kul att hålla igång. :)
När jag sedan kom hem pysslade jag med Zaki, underbara tjejen. Idag var hon sådär mysig, stod lös i gången och kollade runt medan jag pysslade med henne. Hon brukar tycka sådär om att kramas med idag kramades vi länge, länge och hon verkade tillochmed tycka det var lite mysigt. Bästa vännen, hon gör alltid att jag mår bättre... Ibland känner jag att jag inte vet vad jag ska göra när hon är borta, mitt allt liksom... Bara det enkla att kunna gå ut till stallet och få en riktig kyss av henne, samtidigt som hon möblerar om hela ens ansikte. Hennes mjuka blick när hon tittar på mig som säger att allt kommer bli bra. Hennes busgrejer som jag aldrig lyckats träna bort, och som hon bara gör när jag är på dåligt humör så jag börjar skratta för att hon ser så rackarns överjävlig ut. Alla de små sakerna som gör henne till just Zaki. Jag kommer sakna dem. Jag kommer sakna henne..
Får försöka trösta mig med att jag har en ny stjärna, Yolista. Lilla Spindeln som inte haft det så lätt heller, under sina 8,5 månader i livet. Hon har redan hunnit mista sin biologiska mamma när hon var bara några dagar gammal, och fick en fostermamma som i sin tur lämnade henne när hon bara var 5 månader. Som nu inte riktigt är med i flocken, ranglös utan mamma, och därför hellre hänger med i stallet och pillar än är med flocken. Dessutom ser jag något i henne som Z också har. Ser så fram emot att få hem henne och börja jobba med henne.
När jag sedan kom hem pysslade jag med Zaki, underbara tjejen. Idag var hon sådär mysig, stod lös i gången och kollade runt medan jag pysslade med henne. Hon brukar tycka sådär om att kramas med idag kramades vi länge, länge och hon verkade tillochmed tycka det var lite mysigt. Bästa vännen, hon gör alltid att jag mår bättre... Ibland känner jag att jag inte vet vad jag ska göra när hon är borta, mitt allt liksom... Bara det enkla att kunna gå ut till stallet och få en riktig kyss av henne, samtidigt som hon möblerar om hela ens ansikte. Hennes mjuka blick när hon tittar på mig som säger att allt kommer bli bra. Hennes busgrejer som jag aldrig lyckats träna bort, och som hon bara gör när jag är på dåligt humör så jag börjar skratta för att hon ser så rackarns överjävlig ut. Alla de små sakerna som gör henne till just Zaki. Jag kommer sakna dem. Jag kommer sakna henne..
Får försöka trösta mig med att jag har en ny stjärna, Yolista. Lilla Spindeln som inte haft det så lätt heller, under sina 8,5 månader i livet. Hon har redan hunnit mista sin biologiska mamma när hon var bara några dagar gammal, och fick en fostermamma som i sin tur lämnade henne när hon bara var 5 månader. Som nu inte riktigt är med i flocken, ranglös utan mamma, och därför hellre hänger med i stallet och pillar än är med flocken. Dessutom ser jag något i henne som Z också har. Ser så fram emot att få hem henne och börja jobba med henne.
Blir en presentation när vi hämtat gulllungen! :)
